Alltså, jag är inte den smartaste hästen i stallet eller hur talesättet nu lyder...

Men när jag var gravid var jag tydligen den mest korkade hästen i hela Sverige. Där står jag med magen i vädret, får på mig ca tre plagg i hela garderoben ( inkl. Andreas del av den) och bestämmer mig för att rensa den! Jo initiativet var det väl ingen fel på, bara det att jag rensade bort i stort sett allt jag inte fick på mig just då. Jag hade S innan och var då uppe på L och nosade så ni kan ju tänka er hur garderoben såg ut efteråt.

Så nu sitter jag här med ett par jeans att ta på mig och i stort sett amningslinnen till det. Variation på vitt ellersvart linne, men still, linnen. Har beställt lite grejer från bonprix.se, får se om det passar. Vore ju kul att se lite chic ut trots babykräk och dreggel.

På tal om dreggel, STORT TACK till Anna för de fina haklapparna, de är otroligt användbara vill jag meddela. =)

Har beställt en sån här klänning, nu ska jag bara köpa resten av outfiten, byta  hårfärg och gå ner de sista 4 kilona till min startvikt ( som jag för övrigt var väldigt nöjd med)...

bild från bonprix.se

Ni vet hur man alltid pratar om att det lyser om gravida kvinnor. Jag har sett det på andra gravida, min kära vän ilma var i stort sett självlysande. På det allra bästa sätt såklart.

Jag kände mig aldrig sådär. Jag kände mig ganska dassig faktiskt. Det är först nu efteråt som jag känner mig smått lysande.

Jag sa hela graviditeten att jag inte skulle bli någon sån där tjej som la ut massa bilder på mitt barn på nätet, eller bara pratade om mitt barn hela tiden. Tji fick jag. Jag är precis sådär och värre. Men jag fattar grejen nu. Man är ju så förbannat stolt över det lilla livet. Stolt över sig själv för att man klarade förlossningen. Det är fortfarande helt ofattbart att det var Lucas som fanns i magen, den kopplingen har jag inte riktigt gjort än, men han är ju så otroligt fantastisk. Jag tycker till och med att hans skrik låter fint. Till en viss grad då, sen gör det ont i hjärtat på mig. Det är ju därför man vill visa hela världen.

Men jag ber om ursäkt om jag på frågan "hur mår du?" Svarar hur många gånger lucas bajsat idag, men för tillfället är han hela min värld. Och min värld är fantastiskt vacker nu.

Nej, jag har inte glömt Andreas, han är också med i min värld. Han kräver bara inte lika mycket uppmärksamhet. :)